Vi sörjer.................

Vår vackra gamla storasyster. Vår trygghet, vår lektant, vårt allt..............

Hur ska vi klara oss utan dig. Saknaden är oändlig. Du fattas oss................

Joy´s minnessida.

Pinsamt!

Att man ska behöva utså sånt här.

URK! det var inte gott med shampo.

Jojo, nu känner han sig säker den odågan.

Jaja, han är väl lite söt då!

Så där ja, då var jag klar. Nä, jag bara skojar.

Så ska det vara, snygg eller hur!

Äh, vi tar en till bild.

Åh en till!

Åh en till!

Alltså, ursäkta, men jag bara måste kolla om det smakar shampo nu också. Phu, vilken tur, det gör det inte.

Så skönt att det är över för den här gången. Ja för mig var det inga problem, men "Piplisa" hon skrek som en stucken gris.
Sen måste hon gosa med sitt äckliga gosedjur. Ja ni vet väl hur det är med småbarn, det går ju inte att tvätta deras gosedjur. Helst ska de ju vara smutsiga och lukta riktigt äckligt. Men matte säger att vi måste lura av henne den där äckliga saken snart. Bara hon inte får psykiska problem, det kan ju bli riktigt traumatiskt.

Får jag tillbaka den nu!

GRRR, får jag mitt gosiga gosedjur nu. NU!

Nu byter hon taktik, snälla, snälla matte, jag kan väl få mitt gosedjur. Ja vem kan motstå den blicken.

Ja vi får nog fundera lite mer på det där, med att byta ut hennes gosis.

"Systrarna Sisters" det är vi det!

Jag säger som colliepojken Jag e här, jag e här!!!

Jag vet att det var länge sen jag skrev något i min blogg. Men det händer just ingenting att skriva om. Jag skulle ju ha varit på utställning för ett tag sen. Men matte åkte ju ner till Österlen med grabbarna bus. Och orkade inte fixa till frisyren på mig när hon kom hem. Och ingen ska säga att jag inte försökte själv. Men det är ett himla knep och knåp och få till det. Det ska kammas, badas, fönas och kammas igen. Man blir så himla trött i tassarna. Och kammen är så svår att hålla i.

Och inte gör vi några utflykter heller, vi kan inte lämna Joy ensam, och hon orkar inte följa med längre. Att ha en gammal hund hemma är som att ha en liten valp, säger min matte. Joy orkar bara gå en liten sväng i skogen numer. Och när vi kommer hem så måste hon vila. Inte är hon så matfrisk heller. Och hon vill inte vara ensam. Det är sorgligt, riktigt sorgligt. Jag saknar mina gamla trygga lekkamrat.


Kära, Kära gamla Joysan ♥

Men som tur är, så har jag ju lillasyster att leka med. ♥

Och vi kan ju alltid jaga katten Melvin om det blir långtråkigt.